Trash Flavored Trash

Håller på att lyssna genom Metallicas alster för första gången på jag vet inte hur länge. Innan jag såg dom live för andra gången i GBG för 2 ½ år sen lyssnade jag nästan på en Metallica-skiva per dag men efter den konserten tappade jag intresset för Metallica. Inte för att konserten var dålig, tvärtom. Kanske min bästa upplevelse i livet och det var just därför som jag inte kunde lyssna på dom efter det. Det gick liksom inte att uppnå samma nivå som det var att se dom live. Det var som om den konserten var ett klimax för min kärlek till Metallica. Det har aldrig blivit sig likt efter den 30 maj 2004. Visserligen så tilltog min kärlek till dom inför den här sommaren när jag skulle se dom live igen, i Tallinn, Estland den här gången. Nya låtar (som dom dock inte körde i Estland) och Master of Puppets 20-års jubileum gjorde att intresset vaknade igen men det blir nog aldrig som det var innan GBG. Nu gäller det att nästa skiva kommer bli bra och framförallt att den kommer snart.

Har för övrigt kommit till just Master Of Puppets-skivan nu (Leper Messiah) som enligt mig är deras absolut bästa.