Stranger Than Fiction
Filmen som fick äran att inviga min nya dvd, alltså mitt nya PS2, vart Stranger Than Fiction, och jag kunde inte valt en bättre film (klart jag kunde men ändå).
OBS Eventuellt spoilers
Stranger Than Fiction handlar om Harold Crick (Will Ferrell), en revisor som lever ett rätt ointressant liv. Hela hans liv går ut på siffror som att han borstar varje tand 76 gånger, 38 i sidled och 38 upp och ner, och att han knyter slipsen med en enkel windsor knut istället för dubbel för att spara 43 sekunder. Hans monotoma och ensamma liv vänds dock upp och ner när han börjar höra en röst i sitt hvuud och inte vilken röst som helst utan en berättarröst som hela tiden berättar vad som händer i Harolds liv. Efter röstens intrång i Harolds liv så blir han närmare kompis med Dave (Tony Hale) och han lär även känna, och blir kär i, bagerskan Ana Pascal (Maggie Gyllenhaal). Parallelt med Harolds liv får man följa författaren Karen Eiffel (Emma Thompson) som har problem att slutföra sin nya bok som handlar om en revisor. Sedermera känner Harold igen berättarrösten i en TV-intervju med Karen och när rösten i huvudet säger att Harold inom kort kommer att dö så måste han, med hjälp av läraren Jules Hilbert (Dustin Hoffman), få tag på författaren för att stoppa sin egen död.
Handlingen låter säkert väldigt invecklad men jag garanterar att när man ser filmen så känns det inte invecklat, bara väldigt udda och framförallt väldigt väldigt bra. I filmen försöker Harold ta reda på om historien han är med i är en komedi eller tragedi, filmen Stranger Than Fiction däremot tycker jag är en typisk tragikomisk film. Den är stundtals rolig, ingen riktig gapskratt-humor utan en mer subtil Wes Anderson-humor, och den är stundtals sorglig. Manuset är underbart, knepet med dom två parallela historierna som flyter ihop är briljant. Will Ferrell gör en Jim Carrey i The Truman Show, alltså för första gången (inte säker på det men han är aif känd som en komedi-skådis) en seriös roll om ändå i en komedi. Jag tycker han gör detta riktigt bra, nu har jag iofs inte sett Will i så mycket innan så övergången från komedi till drama vart inte så knepig för min del. Alla andra skådespelarinsatser är också bra. Dessutom är det första gången jag ser nån från Arrested Development, Tony Hale spelar Buster i AD, efter serien lades ner. Det är otroligt vad ett par annorlunda glasögon kan göra.
Som sagt, Stranger Than Fiction är en riktigt bra film, bästa jag sett från fjolåret efter Little Miss Sunshine. Rekommenderas.
9/10
OBS Eventuellt spoilers
Stranger Than Fiction handlar om Harold Crick (Will Ferrell), en revisor som lever ett rätt ointressant liv. Hela hans liv går ut på siffror som att han borstar varje tand 76 gånger, 38 i sidled och 38 upp och ner, och att han knyter slipsen med en enkel windsor knut istället för dubbel för att spara 43 sekunder. Hans monotoma och ensamma liv vänds dock upp och ner när han börjar höra en röst i sitt hvuud och inte vilken röst som helst utan en berättarröst som hela tiden berättar vad som händer i Harolds liv. Efter röstens intrång i Harolds liv så blir han närmare kompis med Dave (Tony Hale) och han lär även känna, och blir kär i, bagerskan Ana Pascal (Maggie Gyllenhaal). Parallelt med Harolds liv får man följa författaren Karen Eiffel (Emma Thompson) som har problem att slutföra sin nya bok som handlar om en revisor. Sedermera känner Harold igen berättarrösten i en TV-intervju med Karen och när rösten i huvudet säger att Harold inom kort kommer att dö så måste han, med hjälp av läraren Jules Hilbert (Dustin Hoffman), få tag på författaren för att stoppa sin egen död.
Handlingen låter säkert väldigt invecklad men jag garanterar att när man ser filmen så känns det inte invecklat, bara väldigt udda och framförallt väldigt väldigt bra. I filmen försöker Harold ta reda på om historien han är med i är en komedi eller tragedi, filmen Stranger Than Fiction däremot tycker jag är en typisk tragikomisk film. Den är stundtals rolig, ingen riktig gapskratt-humor utan en mer subtil Wes Anderson-humor, och den är stundtals sorglig. Manuset är underbart, knepet med dom två parallela historierna som flyter ihop är briljant. Will Ferrell gör en Jim Carrey i The Truman Show, alltså för första gången (inte säker på det men han är aif känd som en komedi-skådis) en seriös roll om ändå i en komedi. Jag tycker han gör detta riktigt bra, nu har jag iofs inte sett Will i så mycket innan så övergången från komedi till drama vart inte så knepig för min del. Alla andra skådespelarinsatser är också bra. Dessutom är det första gången jag ser nån från Arrested Development, Tony Hale spelar Buster i AD, efter serien lades ner. Det är otroligt vad ett par annorlunda glasögon kan göra.
Som sagt, Stranger Than Fiction är en riktigt bra film, bästa jag sett från fjolåret efter Little Miss Sunshine. Rekommenderas.
9/10
Kommentarer
Trackback