Årets Album 2008: # 1
När både Mars Volta och Metallica kommer med varsin skiva och ingen blir årets album, vilken kan det då vara?
Artist: TV on the Radio
Titel: Dear Science
Bästa spår: Stork & Owl, Golden Age, Lover's Day
.....hmmm.....var ska man börja.
För två år sedan släppte Brooklyn-baserade TV on the Radio sitt andra album Return to Cookie Mountain. Den skivan kom etta på Musikbyråns lista över 2006 års bästa album och jag blev intresserad. Laddade hem skivan, tyckte den va ok men den fastnade inte förrän slutet av förra året då jag plötsligt insåg dess briljans. Jag blev såklart förväntansfull när det började snackas om att ett nytt TVotR-album var på gång. Förväntningarna blev aningen mer skeptiska dock eftter att jag hörde en låt från nya skivan (Dancing Choose) för första gången. Sen kom skivan. Wow. Är det sant? Är den så här fruktansvärt bra? Det tog bara några lyssningar innan jag insåg att detta inte bara var årets album utan det bästa som släppts sedan Mars Volta's debut 2003.
Det unika med TVotR är att ingen låt är den andra lik, for real, och det känns även som att ingen av låtarna är sig lik nästa gång man lyssnar på dom. Man hör nästan alltid nåt nytt varje gång man lyssnar på skivan, det kan vara ett stråkarrangemang där, en syntslinga här eller dylikt. På tal om unik, Tunde Adebimpe och Kyp Malone's röster är out of this world och dom kontrasterar varann utomordentligt.
Jag känner mig i behov av att göra en låt-för-låt nu så...:
Halfway Home - Perfekt inledning. Drivande trummor tillsammans med Adebimpes djupa stämma övergår till refrängen som sjungs i falsett. Sen avslutas den på ett TVotR-ösigt vis. Perfection.
Crying - Arrangemang på arragnemang tillsammans med Kyp Malone's gudomliga falsett-sång gör denna låten superb. Gitarren i versen är sjukt medryckande likaså den avslutande syntslingan tillsammans med ett gäng blåsinstrument.
Dancing Choose - Adebimpe rappar verserna vilket nog var det som fick mig lite skeptisk första gången jag hörde den, men egentligen visar det bara ytterligare en sida av denna grupp. Avslutas även denna med en grymm blås/synt combo.
Stork & Owl - min absoluta favorit på Dear Science. Kyp sjunger den med sån innerlig känsla så det gör ont. Addera ett underbart stråkarrangemang och det är nästan så vackert att man börjar gråta.
Golden Age - En funky och rolig och framförallt mycket bra låt. Återigen ett underbart blås och stråk arrangemang och som gör refrängen fantstisk. Clap your hands!
Family Tree - Ytterligare en så-vacker-så-det-gör-ont-låt. Tunde sjunger den fantastiskt ackompanjerad mestadels av piano.
Red Dress - sjukt bra refräng i denna låt alltså
Love Dog - En sorglig men ack så vacker låt
Shout Me Out - Största favoriten efter dom 3 tidigare nämnda låtarna. Börjar i lungt tempo och har en kraftig avslutning som nästan kan liknas med nåt av U2.
DLZ - Dear Science's "svagaste" spår vilket säger mer om skivan än om just denna låten
Lover's Day - Albumet avslutas perfekt med en marsch i kärlekens tecken
Helt klart årets bästa skiva. Finns egentligen inte en dålig sekund på den, bara 3021 sekunders genialitet.